Jag har levt med cvi i hela mit liv. När jag var liten tänkte jag jämt att när jag blir stor då kommer allt att lösa sig. Jag kommer att kunna läsa texträmsan på TV och så kommer jag  läsa böcker snabt. men så blev det inte. Jag läser som en sjuåring så tack för att talböckerna kom till världen. Jag älskar att läsa idag. Människor känner jag inte igen hurr många gånger jag en har sett dem. Jag kan inte ens känna igen mig själv på foto, men lägger jag på minne vilka kläder jag bar så hittar jag mig på bilden.

 

Ett bra exempel är: gorillor i djungeln ser ju lika dana ut, man kan urskilja vuxna och ungar. Så är det för mig i möten mellan människor.